Hallå!
Denna vecka har vi läst
Tilde, Bildanalys.S. 1-83 och kapitel 3 och 5 i
Methods and theories of art history. Jag tänkte då skriva fritt om detta:
Referens ifrån
Tilde, Bildanalys som ger en tydlig förklaring till varför man ska använda bildanalys i skolan: "Bildämnets ”bildanalytiska” uppnåendemål är att eleven ska kunna ”analysera och kritiskt granska konstbilder, bilder för reklam och propaganda, nyheter och information i form av tredimensionell gestaltning, stillbilder och rörliga bilder” och dess kulturorienterande mål är att eleven ska ”ha kännedom om och kunna beskriva bilder från skilda tider och kulturer, känna till några framträdande bildkonstnärer samt vara orienterad om aktuella verksamheter inom bildområdet.” (S.9)
Som framtida lärare är det viktigt att ta del av bild och kultursemiotik eftersom det är en del av yrkesspråk som vi bildlärare använder oss av. Att ha med sig olika vetenskapliga perspektiv och använda sig av både av yrkesspråket och olika vetenskapliga perspektiv ökar både professionaliseringen av yrket och bräddar även språket och kunskaperna oss eleverna.
Detta kan man också läsa om i
Tilde, Bildanalys (S.10)
Piktorala skiktet: Handlar om att man kan se vad bilden föreställer.
Plastiska skiktet: Ger ett betydelseinnehåll i själva verket.
Avbildningsrummet:
Handlar om det avbildade rummet som är en illusion, det kan vara färg form eller uttrycksplanet.
Referentiella rummet:
Handlar om vad är det som händer utanför bilden?, vem är det som ser bilden?
Vad har hände före och efter i bilden? Kan man antyda smaker, lukter eller andra sinnen i bilden?
Subjektposition:
Är att kunna känna igen sig i bilden eller att kunna leva sig in i bilden.
Ramrummet:
Det som är runt om bilden eller det som är utanför bilden så som ram, väggar och så vidare.
Bildretorik handlar om att kunna övertyga, skapa reaktioner eller nå fram ett visst budskap.
Dekonstruerar:
Handlar inte om att förstöra, utan att man bara plockar isär vissa delar.
Integration:
Att placera ut ett väntat objekt på ett oväntat sätt.
Tema/Rema:
- Att knyta ihop informationen där det ena säger något om det andra.
Närvaronsfrånvarao:
Handlar om ett utestängande, om det ena finns där och det andra inte finns där så förtydligar man frånvaron. Vilket resulterar till att det frånvarande blir mer påtagligt och närvarande, på grund av frånvaron.
Diktotonier:
Om något finns så finns det andra, exempel om plus finns så finns minus.
Bekantgörning: Att känna igen.
Främmadegörning: Att stöta på något som man inte som man inte brukar stöta på.
Som framtida lärare är det också viktigt att kunna ställa dem rätta frågorna till ett specifikt verk och att även kunna öppna upp nya sett att kunna se på konst. Då är det viktigt att tänka på dessa frågor innan man ställer frågor till ett verk och då tänkte jag referera till
Methods and theories of art history:
"- What questions am I asking? Why am I asking them?
- How does these questions relate to contempotrary art-historical practice? Or to other sources of ideas and inspirations?
- In what ways do my questions stem from my previous understandings of this work or its context?
In what ways are this questions very much of my moment? How do my questions, or my process of interpretation, differ from others at other points in time?
- In what specific ways are this questions generated by my engagment with the work of art itself?
- How can I reframe my understanding so as to be able to see this work of art or issue as part of other wholes, or as a whole rather than part?" (S.123)