blogg reflektion vecka 17

Hello!

Denna vecka har vi börjat med essä skrivning och vi kommer att fortsätta med det nu i ca 1 månad. Själv är jag lite osäker om vad jag vill skriva om men jag tänker mig ändå att jag vill skriva utifrån ett post-kolonialt perspektiv och jag hittade jätte många intressanta bilder av Alex Gross som jag kanske kan använda mig ut av? Men jag skulle kunna tänka mig skriva om globalisering och kanske utgå ifrån dessa frågor - Hur påverkas konsten utav det globala inflytandet i det lokala? Hur avspeglas globaliseringen i konsten?

Jag vill gärna läsa lite mer innan jag skriver något eller kommer fram till vad jag vill skriva om så jag valde att jag skall titta/läsa böckerna:

* Globaliseringens kulturer - Den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället. - Catharina Eriksson, Maria Eriksson Baaz och Håkan Thörn

* Kultursociologi - Fredrik Miegel och Thomas Johansson

* Allt eller inget - Mika Hannula

* Ett delat samhälle, makt, intersektionalitet och social skiktning.  -  Christofer Edling och Fredrik Liljefors


Vi får se hur allt faller på plats, men nu skall jag läsa!

Bloggreflektion vecka 16

Hello!

Till denna vecka har vi redovisat till den reflektion över det olika bildanalys modellerna som vi har jobbat med nu ett tag. Vi har även skrivit ca 2-3 sidor inför workshopen i torsdags och jag tänkte väl att jag kan lägga om just den reflektionen här på bloggen:

    Mark Ryden – The birth (1994) – Olja på palett.


Jag har valt just denna bild för att jag tycker den här bilden är så sjuk och surrealist.
En väldigt märklig bild som jag ville gå in mer på djupet av och analysera den utifrån ett postkolonialt perspektiv. Just för att jag tycker att denna bild var så märklig så valde jag också att analysera ifrån Sonessons bildanalys modell eftersom denna modell är så pass fri och utgår ifrån ens egna erfarenheter.

Det första jag ser när jag tittar på bilden är en kålrot med massa rötter som har fått kejsarsnitt.På bilden finns det två doktorer och den ena doktorn med kostym håller på och plockar ut en blå nallebjörn ifrån kålrotens mage. Bredvid doktorn med kostym finns det som sagt en till doktor som håller i något, någon slags tryck maskin? Bakom doktorerna finns det bilder på mänsklig anatomi, två byråer och ett microskåp. Kålroten som ligger i sjukhussängen har framför sig några kemikalier och operationsverktyg, bakom kålroten är det en röd gardin som är upphängd.

Det tankar jag får av bilden är att det är något som inte stämmer här. Bilden känns lurig och nästan lite läskig. Färgerna I bilden ser så jordnära och naturliga ut men ändå trots detta så är bilden mycket märklig just utav att bilden nästan ser ut som en mardröm. Dem ljusa klara färgerna vill jag associera till något bra fast när dessa färger visas ihop tillsammans med denna iscensättning så får dem ljusa färgerna en rysande känsla, vilket gör att bilden ser skrev och läskig ut. Det är nästan som att dessa ljusa färger ihop med iscensättningen gör att bilden ser äcklig ut.

Eftersom jag börjar titta på kålroten när jag tittar på denna bild så lägger jag märke till kålrotens form på ansiktet och ansiktsuttrycket. När jag tittar på formen av ansiktet på kålroten så vill jag notera att kålroten har rätt så tjocka kinder och ser nästan ut som ett barn. Jag tänker också på att kålroten är något främmande som vi kan kan förstå och det är därför det är en kålrot. Vart någonstans tittar kålroten någonstans? Ögonen är i riktning mot den blå nalle björnen, men det ser ändå inte ut som att kålroten tittar på barnet, utan det ser ut som att ögonen är förstelnade. Jag ser en slags tomhet i kålrotens ögon, kanske för kålroten ser så neutral ut. Kålroten ser varken glad eller ledsen ut och då börjar jag dra associationer om att kålroten kanske bara är helt tom och kanske har gett upp hoppet? Ser lite ut som kålroten inte orkar bry sig och jag får hela tiden den här känslan av tomhet som kommer ifrån kålroten. När jag tittar på nallebjörns-barnet så tänker jag att det är en leksak, ett objekt för den ser så stel ut I kroppen. Jag har svårt att tänka mig att det där barnet är levande, men det är nog meningen att man ska tänka så, för att tydligt påvisa kålroten och nallebjörnen endast som forskningsobjekt. Det spelar ingen roll vad kålroten och björnen känner , det spelar ingen roll vad dem har för erfarenheter eller att dem båda lever, för att i den där världen som speglas upp på bilden, så finns det inte hänsyn till andra.

Tillbaka till doktorerna som finns med på bilden. Jag tycker jag ser tydliga hierarkier mellan doktorerna, kålroten och nallebjörnen. Dem som har den högsta makt positionen är doktorerna i bilden och det kan man se genom hur dem står, arbetar och tittar. Jag menar att båda doktorena ser rätt säkra ut i sin kroppsställning och I det arbetet som dem utför. Fast den ena doktorn är avvikande på grund av hennes blick och hennes “falska leende”. Det ser ut som hon har nått lurt på gång, en plan som antagligen involverar tryck-maskinen eftersom att hon håller i den och tittar med ett kusligt leende på kålroten. När hon tittar ut med det “falska leendet” på kålroten med tryck-maskinen i händerna, så förtydligas doktorernas makt position över kålroten och nallen. Den makt positioen förtydligas just för att doktorerna har makten över att göra vad dem vill.

Vad har hänt innan och vad kommer att hända i bilden?
Jag tror att det som hänt innan är att flera doktorer har hållit igång ett forsknings projekt där dem försökt skapa liv utifrån “ting”. Kålroten är ett forsknings objekt som doktorerna har lyckats få till liv och vill nu antagligen testa olika forskningsarbeten på kålroten. Jag tänker mig att deras ledande forskningsfråga till den levande kålroten var – Kan ett levande “ting” skapa liv med ett levande “ting”? Svaret är ja. Det jag tänker mig kommer hända här näst i bilden är att den kvinnliga doktorn kommer att använda tryckmaskinen på kålroten. Kanske skall hon spränga upp kålroten med tryckmaskinen? Eller vad kan man egentligen göra med en tryckmaskin?

Men det är många främmande saker vi inte känner igen i bilden, så som den levande kålroten som har fått kejsarsnitt och en nalle som barn. Jag börjar få tankar om att det handlar om att möta “det där som vi inte förstår oss på”och vi människor rädda för eller har ingen sympati för “de där andra”. När något är okänt för oss människor så vill vi göra allt i vår makt för att “bli av med det” och vi tar till oss alla metoder då. Det främmande som vi ser på bilden representerar “de andra” och vårat synsätt på “de andra”. Bilden representerar det orättvisor som står i mellan “vi mot dem”, eller dem mänskliga orättvisor som finns.

I nästan början av texten så skrev jag om vilka tankar som jag fick av bilden,
jag tänker nu återkoppla dem tankarna som jag fick i bilden och reflektera över vad dem tankarna om vad dem har haft för betydelse. Att bilden både har klara färger och läskig iscensättning har betydelse för att visa på någon slag dubbelmoral. När bilden visar på denna dubbel moral i kontrast till klara färger och den läskiga iscensättningen så visar det på tydligare den kritik som lyfts fram mot orättvisor. Jag vill nu är tillägga att det är nästan som att vi själva som betraktare är medparter i bilden som observanter eller doktorer. Bilden är till för att väcka starka känslor och antagligen till för att väcka äckliga känslor inom oss. Man får starkare känslor för bilden när det är som att man själv är en medpart I bilden. Jag berättade också om att bilden påminde om en mardröm och här är då ett till exempel på att vi är medparter. Jag tänker på att när man drömmer så är man också mer påtaglig för starka intryck.

_____________________________________________________________________________

Till sist vill jag bara lyfta fram dem tre bilderna/konstnärerna som jag valt inför redovisningen i tisdags eftersom det fanns en efterfrågan på det :)

Sandy Skoglund - Fox games (År 1989)

Helen Frankenthaler - Adirondacks (År 1992)

WWF - Reklam bild (År 2008)

Bloggreflektion vecka 15

Hallå!

Denna vecka har vi läst Makt och blickar i Sisleys modebilder av Anette
Göthlund, sidan 29-44 i  Semiotik av Eriksson och Götlund och Methods and theories of art history  kapitel 3-4. Som vanligt kommer jag skriva fritt om detta:

"Semiotik är den vetenskap som undersöker den mänskliga betydelseproduktionen. Den intresserar sig för kommunikation och meningsskapande.."(S.41) Semiotik

Att analysera bild enligt metod och teori handlar om man man väljer ett tillvägagångssätt sätt, alltså en metod för hur man skall analysera. Den här analysen som man gör skall sedan ses ifrån ett teoretiskt perspektiv. Det finns olika teoretiska perspektiv som man kan använda sig utav i en bildanalysen och beroende på vad man har för teoretiskt perspektiv så bör man ställa rätt frågor till "verket" som man analyserar utifrån det perspektivet man väljer. Jag tänker inte gå igenom alla perspektiv utan jag tänkte bara gå igenom några av dessa perspektiv:

Marxistiskt synvinkel:
Jag tänkte först lyfta fram två referenser ifrån boken Methods and theories of art history:
"Marx argued that the fundamental condition of capitalist society is the exploitation ot the worker's labor by the capitalist, The worker does not receive full value for his labor; insted, the true value of the worker's labor is siphoned off, as surplus value, into the capitalist's profits because the free, unregulated labor market does not oblige the capialist to pay the worker full value for his labor." (S.49)

In The Culture Industry: Enlightenment as Mass Deception (1923), written with Max Horkheimer, he argued that capitalist society produces cheap, standardized art that deadends people's minds and makes them focus on fulfilling false needs, such as the desire for consumer goods, rather than their true needs - freedom, social eqaulity, creative outlets, and the opportunity to fulfill their human potential."(S.52)

Så enligt en marxistiskt synvinkel så kan man tänkas att pengar är grunden för vad som styr vårat samhälle. Det kapitalistiska samhället påverkar oss och gör att det är lättare kontroll över oss.

Postkolonialt synvinkel:
Grundar sig ifrån början ifrån marxistiskt synvinkel och ifrågasätter olika maktförhållanden. Vi alla kommer ifrån olika kulturer och olika orättvisor lyfts upp ifrån en postkolonial synvinkel.
"Cultural Studies is particlarly concerned with ideology and power. It takes as a primary concern subjectivity - thats is, how human subjects are formed by the social and cultural forces around them, and how they experience their lives in culture and society."(S.75)

Culture is everything. Culture is the way we dress, the way we carry our heads, the way we walk, the way we tie our ties - It is not only the fact of writing books or building houses, Aimé Césaire, "Culture and Colonization" (1956) (S.75)

Psykoanalytiskt synvinkel:
Innebär att man undertrycker och lagrar sina begär i vårat undermedvetna eftersom vi kanske inte är medvetna om att dessa begär finns. Id vill leva ut sina begär som man bär på, men det superego som man har är vårat samvete som talar för att det begäret som man har är rätt rätt eller fel och utifrån detta så väljer egot om man utför detta det begäret som man har eller inte.
Skall ge exempel på detta: Id kanske tänker "Jag känner mig sugen på godis", men superegot kanske talar för att "Om du äter godis så får du dålig hälsa", och då i detta sammanhang väljer egot att under trycka sina begär och kanske inte äta godis.

Bloggreflektion vecka 14

Hallå!
Denna vecka har vi läst Tilde, Bildanalys.S. 1-83 och kapitel 3 och 5 i Methods and theories of art history. Jag tänkte då skriva fritt om detta:

Referens ifrån Tilde, Bildanalys som ger en tydlig förklaring till varför man ska använda bildanalys i skolan: "Bildämnets ”bildanalytiska” uppnåendemål är att eleven ska kunna ”analysera och kritiskt granska konstbilder, bilder för reklam och propaganda, nyheter och information i form av tredimensionell gestaltning, stillbilder och rörliga bilder” och dess kulturorienterande mål är att eleven ska ”ha kännedom om och kunna beskriva bilder från skilda tider och kulturer, känna till några framträdande bildkonstnärer samt vara orienterad om aktuella verksamheter inom bildområdet.” (S.9)

Som framtida lärare är det viktigt att ta del av bild och kultursemiotik eftersom det är en del av yrkesspråk som vi bildlärare använder oss av. Att ha med sig olika vetenskapliga perspektiv och använda sig av både av yrkesspråket och olika vetenskapliga perspektiv ökar både professionaliseringen av yrket och bräddar även språket och kunskaperna oss eleverna.
Detta kan man också läsa om i Tilde, Bildanalys (S.10)


Piktorala skiktet: Handlar om att man kan se vad bilden föreställer.
Plastiska skiktet: Ger ett betydelseinnehåll i själva verket.

Avbildningsrummet:
Handlar om det avbildade rummet som är en illusion, det kan vara färg form eller uttrycksplanet.

Referentiella rummet:
Handlar om vad är det som händer utanför bilden?, vem är det som ser bilden?
Vad har hände före och efter i bilden? Kan man antyda smaker, lukter eller andra sinnen i bilden?

Subjektposition:
Är att kunna känna igen sig i bilden eller att kunna leva sig in i bilden.

Ramrummet:
Det som är runt om bilden eller det som är utanför bilden så som ram, väggar och så vidare.

Bildretorik handlar om att kunna övertyga, skapa reaktioner eller nå fram ett visst budskap.

Dekonstruerar:
Handlar inte om att förstöra, utan att man bara plockar isär vissa delar.

Integration:
Att placera ut ett väntat objekt på ett oväntat sätt.

Tema/Rema:
- Att knyta ihop informationen där det ena säger något om det andra.

Närvaronsfrånvarao:
Handlar om ett utestängande, om det ena finns där och det andra inte finns där så förtydligar man frånvaron. Vilket resulterar till att det frånvarande blir mer påtagligt och närvarande, på grund av frånvaron.

Diktotonier:
Om något finns så finns det andra, exempel om plus finns så finns minus.

Bekantgörning: Att känna igen.
Främmadegörning: Att stöta på något som man inte som man inte brukar stöta på.


Som framtida lärare är det också viktigt att kunna ställa dem rätta frågorna till ett specifikt verk och att även kunna öppna upp nya sett att kunna se på konst. Då är det viktigt att tänka på dessa frågor innan man ställer frågor till ett verk och då tänkte jag referera till Methods and theories of art history:
"-  What questions am I asking? Why am I asking them?
- How does these questions relate to contempotrary art-historical practice? Or to other sources of ideas and inspirations?
- In what ways do my questions stem from my previous understandings of this work or its context?
In what ways are this questions very much of my moment? How do my questions, or my process of interpretation, differ from others at other points in time?
- In what specific ways are this questions generated by my engagment with the work of art itself?
- How can I reframe my understanding so as to be able to see this work of art or issue as part of other wholes, or as a whole rather than part?" (S.123)