Innan jag börjar vill jag tillägga att jag kunde inte få till bilderna i detta inlägg så som jag hade tänkt mig så jag skickar ett till blogg inlägg med bilderna inför detta kulturorienteringsarbete märkt med
"Bilderna till Kulturorienteringen".
1. Besökt fyra stycken utställningar på gallerier och konsthallar:
Pup, pop up photo:
När jag var på detta galleri så var det massa kort på kändisar över allt i galleriet.
Det var en sak som jag kom och tänka på när jag var där och det var att fotona kändes så tillgjorda. Fotona är mer inriktade till dagens marknad till vad som efterfrågats snarast än att försöka lyfta fram en speciell fotograf. Jag tyckte fotona som var där var tillgjorda och då menar jag att jag får en känsla av att fotografen som tagit fotot har placerat ut kändisarna och sagt - så här ska du/ni göra. Jag fick en känsla av att det som kommer till detta galleri är mer intresserad av kändisarna än i fotografen, de kommer dit för att köpa foton på kändisar. Jag tror jag fick denna känsla då för att när jag var där så var det bara kändisar som fanns på foton, inte en ända tavla som jag såg någon helt anonym på. Vissa av dessa foton som jag såg upphängda i galleriet kändes inte alls ärliga, att fotona inte alls ville belysa om vilka kändisarna var utan bara mer ett skådespel för den "vi" vill att det ska vara. Känslorna som kändisarna visar på bilden kändes för mig inte äkta utan förutbestämda ifrån fotografen, jag personligen fick en känsla av osäkerhet och då menar jag inte alla bilder utan vissa bilder kändes mer tillgjorda än andra bilder.
Galleri Kim Anstensen (GKA):
När jag var på detta galleri så var det Lars Tunebo som ställde ut konsten.
kort fakta om konstnären: Lars föddes 1962 i västkusten och kom på att konst var hans kall när han var 27 år gammal. Han arbetar med så som måleri, foto, glas och brons. Han har även haft utställningar i Los Angeles, Dubai, Helsingfors, Moskva , Monaco och med mera. Bilderna i galleriet var ifrån två utställningar som heter A colorful life och The barbie collection.
Fastande mest för denna bild (Två stycken barbies). Den fick mig att tänka efter på, handlar den här bilden om ett ytligt liv? Människor som lever ytliga liv där bara utseende och pengar räknas? Jag uppfattar denna bild som att barbie dockorna precis gått förbi varann och inte ens lagt märke till varann, att barbie dockorna är så inne i deras egna ytliga värld att det inte ser varann. Kanske barbie dockorna inte ser andra människor häller? Handlar den här bilden om fördomar mot varann? Människor som inte vågar ta kontakt på grund av deras fördomar? Att det är barbie dockor i bilden får mig att tänka på ett plastigt liv. alltså ett liv som präglas av skönhets operationer, eller är det ett liv som präglas av stelhet? För jag kan se framför mig i huvudet hur barbie dockorna har gått förbi varann stela som robotar och har inte sätt varann även fast barbie-dockorna går så nära varann. Jag kan se att det finns en viss distans i bilden, att barbie dockorna tar distans från varann - den här distansen kan få mig att gå in djupare in i bilden och tänka; Vad handlar den här bilden om? Men annars tyckte jag att utställningen var sevärd och jag blev framförallt jätte förvånad av att konstnären använt glitter på sina tavlor, vilket fick mig att stanna till och titta extra noga på verken. Jag kunde se att bilderna berättade något, en liten historia, en historia som jag hade svårt att förstå men som jag ändå intresserade mig inför och det var därför jag tycker att den här utställningen var sevärd.
När jag var på detta galleri så fastande jag mest för Carolina Falkholt bilder.
Kort fakta om konstnären: Carolina Falkholt är graffiti målare och musiker. Hon föddes i Göteborg år 1977 och gjorde ett stort projekt år 2011 Graffiti Mariestad.
Jag fastnade mest på denna bild (Röd, rosa med svarta mönster) som Caroline och det är för att den har mycket färger, mönster och detaljer, den gör mig glad. Jag vet inte vad det egentligen kan föreställa, det är nästan som en rorschach det kan bli lite vad som helst eller det kan vara en inzoomning på något större. Målningen är gjord akryl och sprej burk men även fast den är jag vet att den är gjord av detta material så kan jag ändå inte sluta tänka - Vad är den mer gjord av? för jag tänker mig att det måste vara något mer. När man ser den i verkligheten så får bilden någon slags djup, en 3d effekt och då menar jag att man ser att tavlan är mer ut-buktig på vissa ställen och då undrar jag hur har hon gjort för att få till denna effekt? Hur har hon gjort för att få tavlan mer ut-buktig? Jag blir helt fascinerad av att hon bara har använd 2 material men ändå lyckats få fram ett djup i tavlan. Jag visste att jag hade sätt det här någonstans innan och då kom jag på att hon har gjort några arbeten vid Gotiha towers på väggarna så jag åkte dit med för att titta på hennes konst. På den nedre våningen har hon målat ett verk och på våningen högst upp. Jag bekantade mig mer med verket högst upp och blev rädd glad att det var på en vägg, nu kan jag faktiskt få känna på konstverket eftersom det är på en vägg. Även den här hade utbuktningar med så som hennes tavlor på galleriet - det är små luft bubblor tror jag. Mycket intressant med dessa utbuktningar och ännu mer intressant för att först såg jag bara att hon hade gjort ett mönster på väggen som jag trodde var en orm sen såg jag att det var en hand som peka in mot en bar. Jag tyckte dessa mönster var tilltalande just för att jag kan först inbilla mig att det är något och se får jag faktiskt se vad det är, sen kan jag titta in djupare in i själva mönstren och titta på vad finns det för former i hennes verk? Är det medvetna former i hennes verk? Mönstrerna som hon jobbar med är vissa mönster bara ett mönster eller en del av ett mönster som blir något annat? Jag menar är det ett mönster som är ett mönster? eller ett mönster som blir till något annat? Det andra bilderna som fanns på galleriet tyckte jag inte var lika fina, jag tyckte de var tomma, fanns typ ingenting på den, för mig var det som att - man ska köpa dyr konst med ingenting på?
Ett exempel på en sådan bild (Hav och vitt omkring) och den här bilden är gjord av Lars Lerin och
den här tavlan säljs för 59.000 kr och heter Harsyra. När jag tittar på detta verk så undrar jag vad är det som gör att hans tavla blir så dyr om man bortser från vem konstnären är? Vad är det som gör den här tavlan så speciell? Den har en liten bild på havet och den andra större delen av verket är ett vitt papper med en liten blomma på, visst det är en liten fin bild på havet men så mycket mer är det inte för mig. Den största delen är tom , ett vitt papper för mig och det kanske är så för mig för jag själv är van vid att fylla upp dessa tomrum.
Röhsska museet:
Museet har en kronologiskt uppbyggnad med form och design från 1851 till dagens samtid. Museet är uppbyggt ifrån 1851 för att det var då den första världs utställningen ägde rum i London. Namnet på museet kom ifrån två bröders efternamn (Röhss) som var gross handlare och som hade gett gett stora donationer till museet - vilket gjorde att museet kunde öppna. Den delen jag fastna mest för i museet var pop art delen. Jag fastna mest för denna del eftersom den var mest färg gladast. Pop art stilen är inriktad med ungdomar som målgrupp till köpare. Pop art stilen producerar billigt material men har ändå en stilfull och färgglad stil. Det flesta av materialen från pop arten är gjord av plats, vilket är den billigaste material källan. Även fast pop art hade mål gruppen som ungdomar så blev det en mycket populär stil även för andra åldrar med och man kan se denna stil vara populär än idag på olika håll. Så som exempelvis tavla som ser ut som en serie men enkla färger på eller bara tavlor med förenklade färger på, ska ge bild exempel på detta (bild på Marilyn Monroe och på en tjej som en serie)
Sånt här kan man även se idag i butiker eller i hushåll, allt från unga till äldre som har sånt. Pop art går lätt att massproducera fram och är som sagt billigt att producera. Pop art riktar sig just en större grupp människor än till själva individen - vilket kanske gjorde pop art stort.
2. Bokreflektion: Feel the darkness av Ragnar Persson.
Jag valde denna bok för att jag aldrig har hört om Ragnar Persson förut och för att bokomslaget tilltalade mig. Ragnar föddes i Tavelsjö år 1980 i norra sverige. Han har både gått på konstfack och design. Han har även ställt ut sina verk över allt i världen.
På sidan 011 finns en bra beskrivning om Ragnar's bilder:
"Ragnar's work reverbrate with the moods and landscapes of far of Sweden, which is where my adolescence took place. In fact the drawings remind me os what a young japanse girl said about the melodies of the Peguin Cafe Orchestra: that their music was strange, like songs you heard along time ago. Persson's drawings feel like that." (S.011)
Ragnars bilder är tecknade och har har en viss ungdomlig stil. Även fast jag tycker hans är främmande och underliga, så tycker jag att det är en viss charm med bilderna just för att de är främmande och underliga. Jag tycker att Ragnar har en ungdomlig stil för att han jobbar mycket med text i bilderna och kan ha med olika band så som: Nirvanna och Black Sabbath. Ibland är det som att Ragnar ångrar sig i bilderna, om man kollar exempelvis på bilderna ifrån sida 055, 067 och 059 så kan man se att det är som att Ragnar har klottrat för något som inte blev så bra. Jag tror att den här "klottra för" metoden är vanlig bland ungdomar eller så tänker nog bara på mig själv att jag kan relatera till detta och brukar också klottra för när något blir fel i en bild eller i en text. Vem vet kanske det är medvetet val i från Ragnar att klottra på detta sätt? Eller har han ångrat sig innan men ändå valt att ta med det ändå? Kanske han vill upplysa om att även det man ångrar sig med kan man ta med? Jag tycker att Ragnar tar till sig av enkla metoder i sitt skapande och då menar jag att han använder material så som blyerts, tusch, rutade papper, klippa och klistra - Detta är material som är enkla att ta fram och finns nästan överallt. Jag får många frågetecken som dyker upp när jag reflekterar över Ragnar's arbeten så som: Var är Ragnars intuition? Vad är syftet med hans arbeten? Har Ragnar stor press på sig eller inte? Ville han lära sig något? Ville han lära andra något? Ska man tänka efter när man ser på Ragnar's arbete? Eller är syftar bara att man inte ska ha förutfattade meningar så som att Ragnar ångrade sig? Alla dessa frågor gör Ragnar till en mycket intressant konstnär. Jag läste på en sida som heter Moday art med en intervju med Ragnar Persson och där hitta jag en intressant fråga som jag vill ta med:
"Det händer ofta mycket i dina teckningar. Vad är det för berättelser du berättar?
I vissa teckningar finns det väldigt tydliga berättelser, ibland är det sanna berättelser och ibland är de påhittade. Egentligen vet jag inte om det är så relevant, de blir ju inte mindre sanna för det." http://www.mondayartproject.com/ragnar-persson/
3. Reflektion kring samtidskonstintroduktionen samt bild-och konsthistorieintroduktionen:
Samtidskonstintroduktionen:
Denna introduktion handlade om hur samtidskonsten växte fram. Allt började med med att industrier växte fram (industrialism) och tekniken växte fram. Människan kom så långt i utvecklingen att samhällssynen var att gud dör och vid ca 1870-90 tal kom foto till. Tekniken foto kom till och kraven på målning sänks på grund utav foto. Tidigare var det avmålning eller borgerlig målning av familj som skulle vara exakt likt men när fotot kom till så sänktes kraven eftersom fotot kunde ändå göra en exakt avbild. Efter första värld kriget så kom det andra världs kriget till och kriget var inte över förr än 1945. Allt faller samman och poststrukturalism blir till och kontexten bakom poststrukturalism är: istället för det finns en sanning finns det flera svar utifrån vart man befinner sig. Utifrån allt detta kaos kom samtidskonsten till som handlar om - hur man bearbetar detta trauma (krig). Konst behöver inte vara vackert utan kan vara tragiskt och utifrån detta bearbetande av traumat så kan man använda sin kropp som material (performance). Det blev ett större fokus på bearbetning av känslor i samtidskonsten och ett större fokus på jaget.
Bild-och konsthistorieintroduktionen:
Februari imperiet går ut på att vi föds som en form byggt på enkla färger så som rött, gult och blått och geometriska former. Desto mer vi lär oss desto mer byggs vi på, desto mer komplexa blir vi, desto mer komplexa blir färgerna och formerna. Det blev en upp delning av imperiet i polisklass, juridik och samhällsklass.
Polisklass: Makten är fast i individen och acceptans till makten. Vi alla är sammankopplade till makten, vi alla förhåller oss till denna makt och om det bryts så kommer allt att falla.
Juridik och samhällsklass: Något som fylls samman med ett värde/en mening så som en artefakt. En artefakt är gammal föremål eller ny-tillverkade föremål så som: glas, sax, burk sked och så vidare. Forskare är bundna till artefakter, artefakter så som: Nycklar, yxa och spegel.
Momentetsstruktruer är slutet av imperiet och jag kommer att berätta om det med en liten historia. Det var några som letade efter sanningen de gick till ett tempel och i templet så hittade de en slags staty. Statyn hade händer som höll i olika geometriska former så som fyrkant, cylinder, cirkel och trekant i mitten av statyn var det en yxa. Sanningen kan bara bli funnen inne från så de letade inifrån och till slut kom det fram till svaret - Man ska samla på sig former, men inte för många då får man hugga av formerna.
Februari imperiet berättades i syfte för att kunna förstå hur man kan titta ifrån ett annat perspektiv eller i en annan synvinkel, Vad händer om jag själv börjar titta på konst utifrån februari imperiets perspektiv? Vad händer om man tittar på konst ifrån en annan synvinkel?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar